Sländornas återkomst

Nu är det bara några veckor kvar till den tiden på året då våra stora dagsländor kläcker och svärmar. En företeelse som även lockar den större öringen att inta strategiska ståndplatser i ån för att ta för sig av dessa munsbitar.  I Ätran som är mitt "hemmavatten" brukar den bästa tiden vara de två sista veckorna i maj och första veckan i juni, men som allt annat påverkar väder och vind utfallet.

Här kommer två mönster som fungerat bra för mig: överst en Åsandslända (Emphera Danica) och under en Sjösandslända (Vulgata)

Danica

Vulgata

 

Kropp: den förlängda kroppen är gjord av flyrite som jag spunnit runt en nål med sillikon som bindningmedel. Det ger en bra flytkraft och en fin tapering.

Sjärtpröt : Elk

Vinge: Cdc

Hackel: Cdc och tupphackel

Årets första vak!

Sedan vi röjde i ån senast har vattnet sjunkit ytterligare vilket känns lite oroligt med tanke på hur lite nederbörd det varit så här långt. Dessutom verkar det inte heller bli några större regnmängder längre fram.

En sträcka av ån vi jobbade med i förra helgen

Eon som reglerar nivån vid Forsa har släppt mycket vatten under den tidigare våren vilket sänkt nivån rejält i Åsunden. Nu får Ätran nedströms sjön betala priset då Eon släpper väldigt lite vatten i Forsa vilket gör att det är extremt lågt vatten. Flera lokalbor som vi varit i kontakt med säger att man aldrig sett så lågt vatten vid denna tiden på året. De som hävdar att vattenkraft inte påverkar kan dra något gammalt över sig!

Området här har elfiskats och man har hittat både ettåringar och äldre öringar. Samtidigt finns det inte många lekplatser för öringen just i detta område. I den gamla sidofåran där kvarnhjulet en gång har funnits kan det finnas möjlighet för lek. Men för att inte all lekrus skall åka iväg i den starka strömmen vid högvatten behöver vi bygga upp klackar och lägga ut lite storsten som dels bromsar strömmen, men också skapar viloplatser för öringen

Sidofåran vid den gamla kvarnen

Även idag dök Anders och Annika upp som med stort engagemang hjälpte till att lägga ut sten. Trevligt tycker vi!

Sidofåran efter vi lagt ut sten

Om det nu finns några fördelar med lågt vattenstånd så får man ju en möjlighet att se hur botten ser ut och vart man kan tänka sig göra förbättringsarbeten. Vi hittade dessutom en hel del skrot som vi befriade ån från.

Lågt vattenstånd

Anders och Annika bjöd på kaffe och bullar vilket satt klockrent i det lite kyliga vädret. Ganska nöjda kunde vi blicka ut över ån. 

Igenväxt botten som vi behöver åtgärda

Helt plötsligt rusar Anders uppströms och likt Patrik Sjöberg i gamla glansdagar hoppade Anders upp på det gamla brospannet. Nyfikna följde Christian och jag efter och när vi efter många om och men hävt oss upp kunde vi på den kroppsställning som Anders intagit att något var på gång ;)

Hägern Anders

Anders berättar att han skrämt iväg flera öringar. En stund senare kunde jag se årets första vak i ån! Man blir barnsligt glad varje gång det händer :)

Nu är det faktiskt inte så långt kvar tills man rollar ut det första kastet!

 På återseende!

Röjning i lekbäcken

I förra helgen gick Christian, Anders och jag på öringsafari i en liten bäck vi spanat in en längre tid. Idag var det dags att röja de många hinder som ligger i ån i form av träd som ramlat ner och samlar upp ännu mer bråte så att det på vissa ställen blir svårt för öringen att passera. Dessutom bromsar dessa hinder strömmen.

Anders som är en flitig arbetsmyra hade röjt sin trädgård på sly som väl kan användas för att förstärka och anlägga nya strandbrinkar. Detta kan man läsa om i Fiskejournalen

 

Dessa buntar av sly samlar sediment och blir samtidigt ett tillhåll för diverse insekter. På platser det det finns ont om sten vilket fallet är i vissa delar av denna å fungerar dessa buntar bra där man vill leda strömmen och skapa strömkanter.

Även denna dag ser vi öringar pila iväg när vi närmar oss strandkanten. Något som är lite oroande är det lager av rödbrunt sediment som lagt sig på botten.

På denna sträcka där vattnet går lite lugnare vill vi göra ån något smalare för att öka strömhastigheten nedströms

Här förlänger vi sandbanken med buntarna av sly.

Strömhastigheten ökar och det tar ingen lång stund innan sedimentet spolas ned av strömmen och vit fin sand framträder. Vi tackar Fiskevårdsnätverket i Göteborg för detta tips!

Vi fortsätter nedströms och tar bort flera hinder. Bäcken får en helt annan fart. Vi passar också på att lägga ut sten som bilder nackar och ståndplatser.

Här låg ett stort träd med sina grenar längs med ån. Här var det totalt stopp och vattnet gick trögt här. När vi med mycket möda och besvär sågat av grenarna och tagit bort allt bråte som fastnat i grenarna fick vi se en riktig trevlig liten ström!

 När vi vandrar tillbaka uppströms ser det ju riktigt trevligt ut i bäcken. På långa sträckor kan vi se ljus sand istället för det rödbruna sediment som låg där tidigare. Detta var ett litet annorlunda lördagsnöje och vi ser fram mot fler :)

På öringsafari i lekbäcken

Idag träffade Christian, Anders och jag en markägare för att titta på en liten bäck som mynnar ut i Ätran. Vi har tidigare rekat delar av bäcken och sett ett fåtal öringar. Den lilla bäcken har slammat igen något och vi behöver göra en del arbete för att snabba på strömmen på sina platser genom att lägga ut lite sten. På flera ställen ligger det gamla träd och annan bråte som stoppar strömmen.

Anders röjer ett vandringshinder

 Vi kommer också prova att lägga ut buntar av lövträd som läggs utmed bäcken i syfte att förstärka strandbrinkar och därmed snabba på strömmen. Dessa buntar av lövträd samlar också på sig sediment. Därefter kommer vi att lägga ut lekgrus på strategiska platser i den lilla bäcken.

När vi går uppströms för att reka längs med ån skrämmer vi upp mängder av öring! Detta är troligtvis en mycket viktig reproduktionslokal för Ätranöringen! Vi blir helt uppspelta och i ren iver traskar vi flera kilometer i snårig terräng längre och längre in i skogen. 

 

En av många öringar pilar iväg när vi kommer nära

Kan du se öringen?

Där, där och där simmar det öringar

 Glada över vår upptäckt går vi med lätta steg nedströms och planerar för dagar i sommar då vi kommer att lägga ett antal timmar i bäcken med att göra förutsättningarna ännu bättre för öringarna i ån.

Vill också passa på att utfärda en varning! Det finns flera fisketillsynsmän som springer omkring i skogarna och kan närsomhelst dyka upp för att kontrollera att ingen fiskar olovandes. 

Skärpt fisketillsyn!

På vägen hem stannar vi till vid en av åns vackra strömpartier. Det skall bli spännande att lägga en danica imitation när den tiden kommer :) 

 

Kylig premiär på kusten

Förmodligen finns det inget heligare datum för en västkustfiskare än 1 april då havsöringen åter är lovlig i havet. I år, efter en riktigt lång vinter kändes längtan efter havets silver extra stark. Därför kändes det lite extra snopet att den tilltänkta premiärviken i Tumlehed visade sig vara täckt med is. Men inte gav vi upp för det. En snabb förflyttning till ett annat säkert kort i närheten av Fotöbron på Hönö.

Leif nöter på i kylan
 

Taktiken blir att söka öringen på grunda partier där vattnet blivit något varmare i det intensiva solskenet. Det ger ganska snabbt resultat. Har ett par påslag av mindre fisk utan att lyckas kroka dem  och jag tappar också en liten öring innan en något större fisk på 30cm behagar kliva på.




Ett par kast senare är det dags igen. Denna gång är det en lite bättre fisk på strax över 40cm som kan landas och återutsättas. Vi fortsätter fiska av grundpartierna, missar ett antal öringar men lyckas tillslut landa ytterligare 2 fiskar. Flugan för dagen, en snabbt fiskad Mickey Finn.

Sammanfattningsvis en lyckad premiär med helt ok resultat med tanke på förutsättningarna men framförallt en go dag i solskenet med ett mycket gott fiskesällskap.