Tropiskt rödingfiske

Vår årliga fjällfiskevecka kunde minst sagt skett under bättre förutsättningar. En envis värmebölja har bitit sig fast över norrbotten med nästintill dagliga åskoväder som följd. Inte de bästa förutsättningarna för rödingjakt med andra ord. När vi lyfter från helikopterbasen är det med en svart, hotfull och mullrande vägg i hälarna. Vi är på väg till ett för oss okänt område som vi egentligen vet ganska lite om men som ryktesvis håller fina bestånd av stor röding.

Det är minst 25 grader när vi landar vid vår tänkta lägersjö. Att det kommer bli svårfiskat har vi förstått och efter att ha fått lägret på plats och därefter mätt temperaturen i sjön till över 20 grader blir det allt mer uppenbart att det i huvudsak är ett rent kvälls o nattfiske vi kommer att få ägna oss åt.
Hemmasjön ser mycket intressant ut. Långsmal med fina vikar och rejäla djupkanter. Det ser kort sagt idealiskt ut.

Lägret vid sjön

Framåt kvällningen börjar det vaka frekvent över hela sjön. Det kläcker nattsländor, många av dem av allra största modell. Vi har fiskkontakt vid flera tillfällen, bland annat ett tafsbrott efter ett brutalt hugg, innan Andreas lyckas kroka två rödingar på strax under kilot på en torr nattsländeimitation. När kvällen övergår till natt stannar aktiviteten av allt mer. Tommy och jag harvar på. Vi anar att en andra huggperiod kommer under sennatten. Och vi får rätt! I gryningen börjar rödingen återigen att röra på sig. Jag lyckas landa ett riktigt krutpaket på 1.6kg i hemmaviken. Inte helt oväntat på en streaking caddis, min absoluta favorit på röding.

Andreas drillar röding

Röding från hemmaviken

Jag har observerat en fisk som patrullerar mynningen till en smal kanal. Den verkar ta något strax under ytan precis i ytfilmen, troligtvis nattsländepuppor. Jag lägger försiktigt ut flugan i fiskens tänkta färdriktning. Den tar utan tvekan. Efter en riktigt spännande kamp kan Tommy hjälpa mig att håva en riktig praktfisk på en vikt strax över 1.5kg. En av de vackraste rödingar jag fångat.

Fjällets vackraste

Nästa dag blir en mellandag. Fiske är inte att tänka på egentligen, det är allt för varmt. Andreas och jag tar ändå en tur till grannsjön. Mest för att utforska. Det ser ut som vid hemmassjön. I princip stendött. Vi ser ett vak under de timmar vi fiskar trots relativt många aktiva nattsländor på ytan och vid land. Vädret hade helt klart passat bättre på en medelhavssemester än en i fjällvärlden och vi mäter upp en lufttemperatur på 27.5 grader på eftermiddagen. Det är inte bara vädret som är hett även myggen och bromsarna är rejält heta på gröten. Särskilt bromsarna låter sig väl smaka av lättklädda fiskare.

Nattsländorna var i farten

 Kvällen blir inte alls lika fin fiskemässigt som gårdagskvällen. Dålig fisk och insektsaktivitet. Jag passar på att vandra och fiska mig runt hemmasjön. Missar två bättre fiskar mycket på grund av okoncentration. Det är lätt att bli lite oskärpt och slö i den gassande midnattssolen. Andreas och Tommy har varit något mer lyckosamma med var sin landad på strax under kilot.

Tommy landar fin röding i sina vita sneakers...

Vi har spanat in ett mindre strömvatten på kartan. En liten jokk som slingrar sig fram i en dalgång en bit bort från lägret. Teorin som jag har är att jokken som hämtar allt sitt vatten från smältande snö från bergssidorna håller en betydlig lägre vattentemperatur än de omgivande sjöarna och drar till sig de värmeskyende rödingarna.

Vi packar packar för en heldag och ger oss av mot jokken. Rutten går via fyra fina sjöar. Två utav dem ser riktigt lovande ut, djupa och fina. Nog måste dessa hålla fin röding? Otrampat är det runt dem också. Vi ser inga som helst spår av mänsklig aktivitet men inte heller ett enda spår av fisk. Hit måste vi återvända vid bättre förutsättningar! Vi observerar även ett kungsörnspar. En mäktig syn med dessa fantastiska fåglar svävandes tillsynes utan ansträngning med hjälp av uppåtvindarna. Under veckans gång kan vi konstatera att området hyser ett fantastiskt rikt fågelliv. Mängder av ripor, vråk och inte mindre än tre kungsörnspar.

Det blir en rejält ansträngande vandring över fjället. solen gassar obarmhärtigt från en klarblå himmel. Vi får ta täta vätskepauser och hela tiden är myggen på oss likt iglar. Med en sista kraftansträngning tar vi oss upp för det sista krönet. Nedanför väntar oss vår belöning. En grön frodig dalgång öppnar upp sig nedanför och i dess botten slingrar sig den lilla jokken likt en blå orm i grönskan. Det här ser grymt lovande ut.

Frågan är bara hur vi skall ta oss ner? Enda vägen ner tycks vara genom en smal och mycket brant bäckravin. Det är rejält knivigt att ta sig ner med mängder av meterstora block och ogenomtränliga björksnår. När det planar ut väntar ett träsk innan jokken tar vid. När vi kommer fram väntar en syn vi aldrig kommer att glömma. Jokken gör en skarp krök efter en kortare fors. Här har vattnet under årens lopp gröpt ur en djup pool. I det ginklara 3-4 meter djupa vattnet simmar säkert ett par hundra rödingar. Det är så man inte tror att det är sant. Helt sjukt! En del av fiskarna är riktiga klunsar på en bit över 2kg. Med darrande händer tar jag fram spöt. Det hugger direkt. Vi får en stunds härligt torrflugefiske på fin röding och även ett par rejäla öringar i den lilla vackra jokken. Sightfishing på röding i strömmande vatten. Vem hade förväntat sig det?

Jokken som vi fann

Efter en välbehövlig matpaus forsätter vi nedströms. Överallt ser vi spår av älg och vi har även sällskap av den mäktiga kungsörnen som kretsar över dalgången. Periodvis är terrängen rent utsagt överjävlig med i princip ogenomträngliga videsnår. Ett grönt helvete som knappt en ål kan ta sig igenom. Detta varvat med ett par rejäla träsk. "Rambo släng dig i väggen" utbrister Tommy. Räddningen blir en älgstig som slingrar sig genom snåren och tar oss ut till någorlunda vettig terräng. nog för att man upplevt ett och annat jävligt videsnår men det här tar verkligen priset.

Vandringen tar oss ner till ett mer lugnflytande parti av jokken strax innan en lite större sjö. Här får vi återigen uppleva ett mycket fint fiske. Här nere är det öringen som dominerar och vi lyckas landa ett helt knippe kilosöringar på våra torrflugor. När vi efter en mycket seg vandring sitter och pustar och summerar dagen kan vi konstatera att vi varit med om något fantastiskt. Till den jokken måste vi återvända!

Det gick fin öring i de nedre delarna

Med trötta ben mot lägret

Dan därpå beslutar vi oss återvända till den lilla jokken. Tommy som vandrat lite för långt i sina vadarkängor stannar hemma och slickar såren och Andreas och jag ger oss av på egen hand. Denna gång väljer vi ett parti högre upp i dalgången. Här är jokken något smalare men även mer lättillgänglig. Återigen får vi uppleva ett fiske som man bara kan drömma om. Det står otroliga mängder röding och en och annan fin öring i strömmen. Vi tappar räkningen på hur många fiskar vi landar. Egentligen är det oväsentligt. Vi har fått uppleva ett torrflugefiske i Alaskaklass.

urstark öring

Rödingen var med på noterna

De övre delarna

Näst sista dagen ger vi oss åter av med hela gänget. Hemmasjön är extremt svårfiskad. Rödingen står och trycker på djupet och gör endast sporadiska jaktraider längs djupkanterna. Vi inser att det är jokken som gäller och trots att vi vet att en lång vandring som väntar ger vi oss av på lätta ben. Denna gång är det de fina öringarna i jokken nedre lopp som lockar. Vi har tur och kommer ner till en jokk som visar sig från sin bästa sida. Gissningsvis landar vi ett 15-tal öringar på runt kilot och ett par är på runt 1,5.  Dessutom mängder av mindre öring och ett knippe fina rödingar Tommy slår till med en riktig praktfisk på 1,8kg med en brutal paddel. Det tokigt fina fisket får Tommy till att döpa jokken till Tokijokk.

Öringdrill

Strandfynd

Öringarna var på hugget

Solnedgång vid Tokijokk

 

 

Hemfärden närmar sig med stormsteg. Normalt sett brukar vi i princip fiska fram till helikoptern kan anas borta vid horisonten. Denna gång är det annorlunda.  Den här sista dagen slappnar vi bara av vid lägret och gör endast en del sporadiska kast. Vi har fått uppleva mer än vi kunde drömma om. Ett fantastiskt fiske trots de svåraste av förutsättningar, en härlig gemenskap med ett mycket sammansvetsat gäng och ett underbart område vars sjöar vi tror kan bjuda på hemligheter vid bättre förutsättningar. Hit vill vi återvända.

Ett grymt bra gäng

Mot civilisationen